Ensammare än vi tror?
Sverige är ofta känt för sin höga levnadsstandard och välfärdssystem, men bakom dessa framgångar finns en allvarlig och växande samhällsutmaning: ensamhet. Enligt statistik från Socialstyrelsen och flera andra forskningar lever nästan 40% av svenska hushåll ensamma, och en stor del av dessa personer – särskilt äldre och personer med funktionsnedsättning – upplever social isolering och ensamhet. Det är en problematik som inte bara är en fråga om fysisk närvaro utan också om subjektiv ensamhet – en känsla av att vara avskuren från andra, trots att vi rent fysiskt inte är ensamma.
När är ensamheten som mest påtaglig?
Flera studier har visat på när ensamheten känns allra starkast för många människor, även när aktiviteter och mötesplatser finns tillgängliga. Forskning från bland annat Karolinska Institutet och Hjälpmedelsinstitutet har identifierat några specifika tidpunkter och situationer då ensamheten är som mest påtaglig:
- Kvällar och helger: Många äldre och personer med funktionsnedsättning känner sig särskilt ensamma när dagen är slut och aktiviteter är över. Den sociala dynamiken minskar, och det finns få eller inga interaktioner under kvällstid och helger.
- Vid fysiska eller psykiska hinder: Även om mötesplatser och aktiviteter finns, kan fysiska eller psykiska hinder hindra individer från att delta. Det kan vara allt från begränsad rörlighet till mental utmattning, som gör att även de mest öppna aktiviteterna känns oåtkomliga.
- Livsförändringar: Stora förändringar i livet, såsom pensionering, förlust av en nära anhörig eller sjukdom, leder ofta till att den sociala cirkeln minskar och ensamheten tränger sig på. Även om en person är omgiven av människor kan den känslomässiga ensamheten vara svår att hantera.
Tillsammans-strategin – ett gemensamt ansvar för att förebygga ensamhet
I ett samhälle där ensamhet är en växande problematik är det avgörande att vidta förebyggande åtgärder på alla nivåer. Tillsammans-strategin– en nationell strategi för att förebygga ensamhet och främja social delaktighet, särskilt för de mest utsatta grupperna.
Vad är Tillsammans-strategin?
Tillsammans-strategin, som utvecklades av regeringen, har som mål att bryta ensamhetens negativa effekter genom att sätta fokus på både förebyggande åtgärder och samhällsengagemang. Den bygger på att skapa ett mer inkluderande samhälle där alla, oavsett ålder eller funktionsnedsättning, känner sig sedda och delaktiga.
I strategin definieras specifika delmål som vi på olika nivåer kan arbeta mot för att minska ensamhet och stärka social samhörighet. Här är de viktigaste delmålen och hur de kan tillämpas i praktiken:
Delmål 1: Främja sociala relationer genom tillgängliga digitala verktyg
Ensamhet kan förvärras om individer inte har möjlighet att hålla kontakten med andra, särskilt om fysiska mötesplatser är svåra att nå. Ett av de centrala målen i Tillsammans-strategin är att främja sociala relationer genom användning av digitala verktyg.
- Praktisk tillämpning: Att säkerställa att äldre och personer med funktionsnedsättning har tillgång till och kan använda digitala verktyg (som videosamtal, sociala medier eller appar för att hålla kontakt) är avgörande. Genom att skapa användarvänliga plattformar och utbildning i digital teknik kan vi möjliggöra för fler att vara delaktiga i sociala sammanhang, även om de inte kan vara fysiskt närvarande.
Delmål 2: Färre hinder för socialt deltagande
Ensamma individer, särskilt äldre och personer med funktionsnedsättning, ställs ofta inför hinder när det gäller att delta i sociala aktiviteter. Dessa hinder kan vara ekonomiska, fysiska eller relaterade till stigma. För att motverka detta, är ett delmål i strategin att minska hindren för socialt deltagande.
- Praktisk tillämpning: Kommuner och samhällsorganisationer kan arbeta för att skapa aktiviteter och mötesplatser som är tillgängliga för alla – oavsett fysiska eller ekonomiska begränsningar. Det handlar om att erbjuda gratis eller subventionerade aktiviteter, göra transporter till mötesplatser lättillgängliga, och säkerställa att alla känner sig välkomna.
Delmål 3: Färre människor i långvarig ensamhet
Det är inte bara viktigt att förebygga ensamhet – vi måste också säkerställa att de som redan är ensamma får det stöd de behöver för att bryta sin isolering. Ett av de mest centrala delmålen i strategin är att minska långvarig ensamhet genom att ge individer en möjlighet att känna sig sedda och hörda.
- Praktisk tillämpning: För att bryta ensamhetens cykel handlar det om att våga fråga. Att följa upp på denna kontakt och skapa långsiktiga relationer är viktigt för att förebygga att någon fastnar i långvarig ensamhet.
Hur Loopeli bidrar till att förebygga ofrivillig ensamhet
Vi på Loopeli blev inbjuda att medverka som föreläsare och expertpanel till en heldags seminarium arrangerat av Teknikhuset KTH. Fokus och syftet med dagen var att tillsammans med flera experter tillsammans diskuterade hur vi kan förebygga ofrivillig ensamhet bland äldre.
Ett ämne som ligger oss varmt om hjärtat på Loopeli. Vi ser att några av de nycklarna i det förebyggande arbetet är att stärka anhörigas roll och använda välfärdsteknik som ett komplement i vardagen.
Vi var överens under dagen om att välfärdsteknik inte ska ersätta det fysiska mötet, men när de kombineras på rätt sätt kan de komplettera varandra och göra en verklig skillnad. Genom att göra tekniken enkel och tillgänglig, kan vi skapa nya sätt för anhöriga att vara delaktiga, vilket ger både trygghet och socialt stöd – för den enskilde och deras närstående.
När vi stärker stödet till anhöriga kan vi förlänga tiden innan behovet av tex hemtjänst eller omsorgsboende uppstår, samtidigt som vi ökar livskvaliteten för både de äldre och deras familjer. Genom att bidra med rätt verktyg och stöd skapar vi trygghet och social närvaro.
Enkel och trygg välfärdsteknik kan också vara en nyckel för att möta psykosociala omsorgsbehov, så som oro och ångest. Detta gör att vi kan skapa en mer effektiv omsorg som samtidigt höjer livskvaliteten för alla.
Tillsammans är vi starkare.
